Att fixa innan det går sönder?

Nu på förmiddagen har jag suttit på ett webbseminarie rörande proaktiva tjänster från HP. Egentligen inget nytt för mig, men det får mig att tänka…..

Screen Shot 2014-01-14 at 10.33.25Sen jag kom in i IT branschen under 90 talet har det alltid pratat om proaktivitet istället för reaktivitet men det har väll aldrig riktigt lyft utan det har varit mycket prat men lite resultat i förhållande till tid som har lagts ner för att profilera och marknadsföra proaktivitet.

Då kan man undra, varför blir det inte rätt och varför lyfter det inte? och dessutom finns det någonstans i någon bransch där det faktiskt har funkat? Ja det finns det, jag kan komma på 2 branscher direkt där det har fungerat och det är bilbranschen och tandläkarna.

I bilbranschen har man fått in tänket att bilen ska på service med regelbundna intervaller annars går den sönder och hos tandläkaren ska man gå varje år annars får man hål i tänderna.

Hur kommer det sig då att det har lyckats i ovan 2 branscher samtidigt som övriga branscher har misslyckats eller i alla fall inte lyckats så bra? En enkel analys som jag har gjort där är smärtan och enkelheten.

Båda 2 har en klar och tydlig smärta som inträffar om man inte gör det. Hos tandläkaren är det riktigt enkelt för går du inte dit får du hål i tänderna och det både gör ont och kostar pengar.

Hos bilverkstaden är det ungefär samma smärta, om man inte gör en regelbunden service kommer motorn gå sönder och det blir väldigt dyrt samtidigt som du inte kommer att kunna köra.

Detta är 2 enkla smärtor som man kan koppla till att man är beredd att göra ”proaktivt underhåll”. Mina funderingar går då till att varför kopierar man inte detta till andra branscher, t ex läkare som skulle kunna använda detta för att få regelbundna hälsokontroller (visst apotek har börjat titta på det) osv…..

Det jag kan se som enda förklaring på det är att det inte räcker att där finns en smärta, en konsekvens av att det blir fel, utan där behövs en tredje komponent för att det ska fungera och det är att där måste finnas en tydlig lösning på problemet som man vet redan innan man gör det proaktiva underhållet för osäkerheten får inte finnas, vad händer om de hittar ett problem. Denna osäkerhet finns till exempel runt hälsokontroller då problem kan hittas som man inte vet lösningen på innan och då vill man inte undersöka sig för man vet ju inte om det som hittas går att åtgärda. En enkel slutsats för mitt resonemang blir då att för att det ska gå att skapa, sälja och utföra en proaktiv tjänst måste alla dessa 3 komponenter ingå:

  • En tydlig personlig smärta om ett problem inträffar (fysisk smärta, bli av med jobbet etc)
  • En konsekvens i form av ekonomisk eller bekvämlighetsfaktor som är avsevärd (kostnader, behöva åka buss etc)
  • En förståelse för lösningen på de problemen som kan upptäckas innan de upptäcks. (Rotfyllning, byta en del på bilen etc) som är enklare och mindre smärtsam en de 2 punkterna ovan

I teorin verkar i alla fall detta hålla, men jag emotser gärna synpunkter på mina tankar runt proaktivitet 😉

Det här inlägget postades i Teknik och har märkts med etiketterna , , , , , . Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s