Har funderat lite på det här runt budget på sistone, det är ju den tiden på året 🙂
Det finns 2 sätt att tänka runt budget och tanken med den.
– budgeten kan reglera exakt vad man ska göra i året som kommer, kostnader för detta är beräknade och man följer denna planen slaviskt och om något inträffar gör man ett businesscase med ROI kalkyl och får man en kort återbetalningstid på en investering gör man den, annars väntar man tills nästa budgetår.
– budgeten kan ge handlingsramar men inte detaljplaner ända ner på aktivitetsnivå utan man budgeterar ekonomiska förutsättningar under förutsättning att intäkterna följer med. Om något inträffar i denna modellen kan man snabbt svänga om resurser och plocka upp de möjligheter som ges. Denna modell kräver även en väl fungerande prognosarbete (se tidigare inlägg om budget kontra prognos)
Vad är då rätt eller fel? Jag anser att det är beroende av flera saker där målen i verksamheten och vilken bransch man verkar i är faktorer.
Har man höga mål och verkar i en ung bransch är den senare modellen med handlingsramar att föredra då den tillåter att man snabbt plockar lönsamma möjligheter och även snabbt kan agera om t ex konkurrenssituationen förändras. Denna modellen har dock en fara också då den kräver att man ha 100% koll på sina intäkter då man annars drar iväg med sina kostnader utan att ha koll på intäkterna så det gäller att man även har gjort en expansiv tillväxtbudget och så fort den skulle visa sig att inte hålla måste man även strypa kostnader och avvika från sin kostnadsbudget.
Den detaljplanerade budgeten är riktigt bra om du är i en konservativ bransch, bra koll på konkurrensen och vill ha en sund balanserade tillväxt på 7-8%, dvs ett företag som många lägen är i en förvaltarfas, kontroll på sina processer, rutiner och marknad. Denna modellen leder då till att du kan exekvera hela tiden utan att behöva stanna upp och kontrollera riktning hela tiden. Nackdelen med denna modell är däremot att om något skulle hända i omvärlden, teknikskifte eller en snabb förändring hos konkurrenterna kan de bli kostsamma. Det finns ett företag som verkligen fastnade i denna modellen och det är Nokia som fick se ett teknikskifte som man inte var beredd på och inte hade styrmekanismerna att tillräckligt snabbt ställa om sin verksamhet för att bemöta bland annat Apples intåg på telefonmarknaden. Ett annat företag är SAS som inte hade möjligheten att svänga om när marknaden för flyget avreglerades då de satt fast i långa budgetar och handlingsplaner. Däremot hittar man också företag som verkligen lyckas med denna modellen, bland annat Lidl är ett sådant företag som lagt långsiktiga detaljplaner och inte viker av från dem och de gör det verkligen på ett lysande vis.
Vad som är rätt för ditt företag är däremot upp till er att bestämma då det inte finns ett rätt eller fel.
Borgmans Antikviteter - Bloggen 