Åfors Glasbruk

Japp, nu blir det äntligen av att jag skriver historien om Åfors glasbruk. Åfors startades 1876 och då fanns där redan ett vattenhjul som nu användes till att driva glasbruket istället. Som så många andra glasbruk så brann detta ner redan efter ett år men byggdes strax upp igen. Åfors är ett av de glasbruk som har byggts till och om i flera omgångar och det var verkligen något som jag la märke till när jag var där på besök för 2 år sedan.

1916 köpte Ernst Johansson Åfors glasbruk och tillsatte sin son Eric som VD. Eric tog också efternamnet Åfors någon gång runt 20 talet. Från sin position som vd för Åfors byggde Eric  upp det glasimperium som gav honom smeknamnet glaskungen. Han köpte in flera bruk, bland dem fanns Boda, Johansfors och Kosta. Kvartetten med dessa bruk kallades för Åfors gruppen. Då namnet var svårt att uttala för icke svenska personer byttes senare namnet på gruppet till Kosta – Boda. Under 50 talet anställde Eric, Erik Rosén som anställde in Erik Höglund 1952. Under dessa herrar blomstrade Boda på 50-60 talet. 1958 överlät sen Eric Åfors VD stolen till Erik Rosén för Åfors glasbruk och senare blev han även vd för Kosta-Boda gruppen.

De första åren hade man inga formgivare på bruket utan det var först på 20 talet som den första hyttmästaren kom och det blev Fritz Dahl från Johansfors glasbruk. Han startade också ett måleri och anställde en duktig glasmålare även han från Johansfors (Karl Zenkert). Han bodde vid tillfället i Österrike men lyckades övertalas att flytta till Åfors.

Det har sedan dess förekommit en del kända formgivare, bland annat Ernst Gordon från England som kom dit 1954. Den mest kända måste vara Bertil Vallien som kom dit 1961 och sen kom även Ulrika Hydman Vallien dit som frilansare 1972.

Det är ganska svårt att hitta info bara om Åfors utan all info man hittar handlar ganska snabbt om Kosta-Boda och det är inte så konstigt då deras historier går ihop ganska snabbt.

Då stängning av Åfors inte kommer ske förrän i Augusti skulle jag vilja rekommendera alla att besöka det innan det stängs, då det ger en gammaldags känsla av glasbruk.

 

 

Det här inlägget postades i Uncategorized och har märkts med etiketterna , , . Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s